The bug whisperer

Hugo är våldsamt förtjust i djur. ALLA sorters djur. Både levande, döda och utdöda. Följande djur har han bönat och bett om att vi ska ha som husdjur:

1. T-Rex
2. Krokodil, lejon eller elefant
3. Hund (vilken som går bra men helst morbröderna Fredriks hund Lukas)
4. Triceratops
5. Gråsuggor
6. Fjäril, spindel eller fluga
7. Ormen "Ormis" som vi såg på grusvägen vid sommarstugan (som tyvärr föll offer för motorgräsklipparen några timmar senare, något Hugo ännu är lyckligt ovetande om)
8. Något av alla andra djur som finns eller någonsin levt på jorden
9. Blåtigerval (tusen gånger större än blåvalen tydligen - verkar skitläskig om ni frågar mig)

Tur för Hugo att vi har källaren fylld med diverse småkryp som källarspindlar och gråsuggor. Även sommarstugan skulle visa sig vara en skattkista fylld av spännande livsformer. "Mamma, de älskar mig!" brukar han gnistra och sedan hastigt hålla fram handen och vifta med någon  krälig, krypig eller slemmig nyfunnen kompis. Jag lägger band på min äckelnerv och beundrar min lille gosses kärlek för djur och natur. Ingen nattfjäril surrar säkert i fönstren här, det kan omöjligt finnas en krabba i tången vid Slussen som aldrig avlagt visit i Hugos Lejonkungenhink. Varje liten eller stor hund vi passerar ska klappas. Tjurarna i hagen ska alltid inspekteras och konverseras. 

I förrgår fällde han en sorglig liten tår för att han aldrig haft någon fästing.  (null)









↑